Bakgrund

Hans Persson föds i Lugnås utanför Mariestad 1914. Han är musikalisk och lär sig spela gitarr, mandolin och fiol. När han slutar skolan arbetar han bland annat som målare, trädgårdsarbetare och på glasbruk innan han 1938 börjar bygga gitarrer i bottenvåningen på sin bostad.

1940-talet

På grund av kriget tar Hans Persson anställning på Unica-fabriken i Mariestad 1940. Där arbetar han till 1945 då han bygger en separat fabriksbyggnad för sträng- och instrumenttillverkning bakom sitt bostadshus. Verksamheten döps till Hans Perssons Instrumentverkstad och det som tillverkas är framförallt fiolstråkar och strängar till gitarr, mandolin och andra instrument. 1947 kommer en order på en halv miljon strängar från instrumenttillverkaren Herman Carlson Levin i Göteborg. Detta innebär verksamheten får anställa mer personal för att kunna tillverka alla strängar. Hans Persson själv konstruerar maskinerna som används för att spinna strängarna, den allra första består bland annat en handborrmaskin och ett cykelnav.

1950-talet

1951 börjar fabriken tillverka cittror. Både ackordscittror av olika slag och melodicittror byggs i stora mängder. Hans designar även en så kallad mollcittra som ger större möjligheter att spela olika typer av ackord. Under 50-talet används även namnet Musikcentralen för distansförsäljning av framförallt cittror. Förutom musikinstrument och strängar tillverkas även tusentals julkyrkor åt ICA. Det är en prydnadskyrka i trä med inbyggd belysning och speldosa. Levin - som redan är en storkund på strängar och cittror från Lugnås - vill nu även att den växande fabriken ska göra allt träarbete på företagets steel guitars. I slutet av 50-talet görs även träarbetet på 6000 stycken mandoliner åt Levin, dessa skickades sedan till Göteborg där de lackeras och hårdvara monteras. 1959 börjar Hans Perssons son Lennart arbeta heltid i företaget, 14 år gammal. Han har då redan jobbat där på somrarna i några år.

1960-talet

Under 1960-talet fortsätter samarbetet med Levin, och totalt under årtiondet levereras 70000 gitarrhalsar från Lugnås till Göteborg. Som mest tillverkas 120 halsar om dagen och fabriken har vid denna tidpunkt hela 13 anställda. 1964 designar Hans Persson en serie på sex klassiska gitarrer åt gitarristen Evert Ahlander. Evert Ahlander - som antagligen var mest känd för att sälja klassiska gitarrnoter - säljer dessa gitarrer under namnet Ahlander. Förutom Ahlander-gitarrerna designar Hans Persson alla andra gitarrmodeller som tillverkats i Lugnås. Inspirationen kommer bland annat från Levins gitarrer. Gemensamt för alla modeller är att de byggs av enbart solitt trä, har halsförstärkning av stål och greppbräda utan radie. Förutom de som senare tillverkas under namnet Levin har de alla också nollband. I början av 60-talet har fabriken så smått börjat tillverka gitarrer under namnet Lugnås. 1966 blir de kontaktade av musikhandlaren Brinks Musik i Katrineholm som vill att Lugnåsfabriken ska bygga gitarrer åt dem. Resultatet blir ett antal gitarrmodeller som under namnet Lugnås kommer att säljas i stora mängder och under lång tid. Som vanligt är det Hans Persson som utformar modellerna. Ribbningen kopieras från en gitarr byggd av gitarrbyggarna Henning Granström och Thure Sundqvist. 1960-talets gitarrboom och tillverkning åt både Ahlander, Levin och Brinks Musik gör att årsproduktionen nu är över 3000 gitarrer per år. Förutom Levin köper även bland andra Bjärton och Granström och Sundqvist strängar från Lugnås. Göran Levin påpekar 1969 att han inte är förtjust i att gitarrerna som byggs i Lugnås har samma huvudform som Levins gitarrer. Detta medför att man ändrar huvudformen till en egen design. I slutet av 60-talet ändras också namnet på verksamheten från Hans Perssons Instrumentverkstad till Hans Persson Musikinstrument.

1970-talet

På 1970-talet får fabriken ytterligare en stor kund som vill beställa gitarrer. Det är Steiner Musik i Stockholm - ett företag grundat av jazzgitarristen och musikhandlaren Birger Steiner - som vill att deras gitarrer ska byggas i Lugnås. Det samarbetet utmynnar i två serier av gitarrmodeller, den första under namnet BS och den andra under namnet Steiner. Samtidigt säljer Steiner även importerade instrument under samma varumärke. När produktionen åt Steiner är som störst hyrs järnvägsstationen i Lugnås som lager för gitarrer. Tillverkningen upphör strax efter att EMI köper upp Steiner i slutet av 70-talet. 1978 upphör beställningarna från Brinks Musik. Varumärket Lugnås stannar hos Brinks Musik och istället satsar Lugnåsfabriken på Swedtone-gitarrer. Redan innan detta har namnet Swedtone används på andrasorteringsgitarrer som sålts direkt från fabriken. Nu blir det fabrikens eget varumärke för en rad gitarrmodeller. Från 1978 och några år framåt byggs även gitarrer åt musikaffären Harmoni i Linköping, dessa säljs under namnet Harmoni men är samma som Swedtones modeller. Efter att ha byggts ut i omgångar under de föregående årtiondena så har fabriken fått sin slutliga form och är nu cirka 500 kvadratmeter fördelat på två våningar. De gitarrer som byggs i Lugnås är oavsett vilket namn som står på huvudet främst klassiska gitarrer, men några modeller för stålsträngar har tillverkats. Vissa modeller förekommer i två varianter, en för nylon- och en för stålsträngar. Det som skiljer de gitarrer som byggts för stålsträngar från en för nylon är de har metallrullar på stämskruvarna, tjockare lock och ibland också smalare översadel. Dessutom har stallet lite annan placering för bättre intonation.

1980-talet

År 1980 byggs 1100-1200 gitarrer årligen. I fabriken arbetar vid denna tidpunkt Hans Persson, Lennart Persson och Evert Nilsson. När Levin avvecklas 1982 köper Lugnåsfabriken ett antal maskiner därifrån, bland annat en maskin för banding av greppbrädor, en för krökning av sargar, en stallfräs och flera putsmaskiner. Varumärket Levin köps av Bertil Josefssons firma Svensk Musik AB med avsikt att fortsätta sälja Levin-instrument. Genom honom får Lugnås 1983 i uppdrag att tillverka kroppar till nya Levingitarrer, de första modellerna var LG8 och LG17. Halsarna till instrumenten kommer från Landola i Finland och gitarrerna monteras av tidigare Levinanställde Leif Wiklund i Göteborg. Parallellt med att Levingitarrer byggs i Lugnås importerar Svensk Musik AB gitarrer från först Tjeckoslovakien och sedan Asien som även de säljs under namnet Levin. 1985 firar Lugnåsfabriken 40-årsjubileum och Hans Persson designar med anledning av detta en jubileumsmodell i signerad och begränsad upplaga. Gitarren är den första Swedtone-modellen med sidor och botten i lönn. Efter jubileet finns samma gitarr kvar i sortimentet under namnet Tarragona. 1985 är också året då man lanserar gitarrer som byggsats. Det säljs tre olika byggsatser av olika svårhetsgrad, alla bygger på samma gitarrmodell som Ahlander Classic. 1988 tar Lugnås över produktionen av hela Levingitarrerna och ytterligare tre modeller - C8, C10, C12 - tillkommer.

1990-talet och framåt

I början av 1990-talet, i samband med att Bjärton lägger ner sin verksamhet, så köper Lugnåsfabriken maskiner även därifrån. Bland annat inköps en maskin för att limma greppbrädor. Under 90-talet upphör tillverkningen av Ahlandergitarrer, då har totalt drygt 7000 instrument byggts under det varumärket. 1999 avlider Hans Persson och Lennart Persson tar över företaget. Han bygger nu själv instrumenten, ibland med hjälp av sin fru Marianne. 2014 upphör tillverkningen av Levingitarrer i Lugnås. Då har cirka 6000 Levininstrument byggts i fabriken. Totalt har ungefär 50000 gitarrer och 30000 cittror byggts i Lugnås. Därtill har tiotals miljoner strängar tillverkats. 2024 tillverkas fortfarande närmare hundra Swedtonegitarrer varje år.